Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/126

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
96
MÖTET I GÖTEBORG, JUNI 1875.

Den tredje kyrkan måtte väl hafva varit Halvards-kyrkan, eljest kallad kyrkan i Konongahella-ytri eller Ytterby. Låg denna der, hvarest Ytterby ruin nu ligger, så kan den icke sägas hafva legat i Kongahell. Fornminnesföreningens ledamöter få se den vall och graf, vid hvilken stadens takmärken åt detta håll upphörde, och till yttermera bevis vill jag anföra de ord, som stå att läsa uti ett husesyns-protokoll, fördt af lagman Alex. Cock d. 4 Maj 1693. De lyda så här: »Omkring åkergärdet äro inga andra diken, än att åkern ligger på det sjelfsamma ställe som gamla Kong-Elfs stad förr stått så att stadsvallen och grafven utanföre, som så mycket är förfallen att allenast något litet tecken ännu deraf synes, tjena till att hindra, att icke det vattnet, som flyter ofvan ifrån bergen och höjden, kan falla på åkren, utan ledes derigenom neder uti Elfven, för hvilken skull inga flera diken behöfvas.»

Likaledes från 1693 finnes ett annat besigtningsprotokoll, uti hvilket alla de särskilda gärden och så kallade »flatar» under Kastellegården nämnas. Deribland: »Ytterby flatan i söndher gjerdet.» Hvarest denna flate legat, vet nu mera ingen. På andra sidan bergen, å Tega mark, får den väl knappast sökas.

Och för att återgå till ännu äldre tider. När, uti beskrifningen om slaget på Elfven 1160, Snorri Sturluson med så tydliga ord beskrifver stället, att man har full geometrisk visshet hvarest slaget stod, hade det för honom varit vida beqvämare att helt enkelt säga, att slaget stod gent emot Ytterby kyrka eller kyrkan i Konongahella ytri. Men intet sådant nämnes, förmodligen för det att ingen kyrka då ännu låg der på platsen.

Att benämningen Ytterby öfvergått från staden på socknen, och icke tvärtom, behöfver jag väl knappast antyda. Att socknen redan 1399 bär namn efter den i staden belägna kyrkan, bevisar blott, att socknens själavård af gammalt låg derunder, i motsats mot Kastala- eller Marie-kyrkan, som åtminstone efter 1135 hufvudsakligen hade klosterfolkets själavård om händer.

Af allt detta synes mig troligt, att den kyrka som i äldre tider kallades »Konongahella-ytri» eller Ytraby låg inom staden Kongahells murar, men utanför kastellet, och att den sedermera — möjligen när gamla Kongahell 1563 alldeles afbrändes af svenskarna, eller ock när det 1613 flyttades till platsen