nedanför Bohus — blifvit förlagd till annan plats. Att kyrkor kunna flyttas med bibehållande af namnet, derpå är den senast nybygda Ytterby kyrka ett talande bevis.
På Göteborgs museum finnes gångjernet till den senast rifna Ytterby kyrkans port. Det bär årtalet 1622.
Lemningar af en kyrka hafva funnits vid gräfning nedanför Klosterkullen. Bland annat en chorrundel och tvenne prydliga griftestenar, numera förvarade å Uddevalla museum. Deremot att lemningar af någon stad, tomtningar och dylikt skulle funnits der, hvarest ruinen af Ytterby kyrka nu ligger, känner åtminstone icke jag till.
Välbekante äro de tvenne rått tillhugna menniskohufvuden, som finnas å en sten, insatt nedtill i nordvestra hörnet af Ytterby-kyrkruinen. Att de fått en så ovanlig plats, torde tala mycket för den förmodan, att någon annan kyrka, der stenen haft mera passande plats, fått släppa till en del material, då den sist raserade Ytterby kyrka bygdes.
Derefter höll hr musei-intendenten Malm ett föredrag »Om
en vid Assleröd, Tossene socken i Bohuslän upptäckt graf från
stenåldern»[1], hvarvid de der funna menniskoskallar och
stensaker förevisades. Talaren fäste uppmärksamheten på, att alla
de här anträffade skallarne voro dolikocefala (d. v. s.
jemförelsevis långsträckta).
Under den diskussion, som i anledning af detta föredrag
uppstod, redogjorde först
Doktor Montelius i korthet för några af honom och
doktor Gustaf Retzius under de sista åren företagna forskningar i
en till Bohuslän gränsande provins, Vestergötland, der flere
grafvar från stenåldern, både gånggrifter ocb hällkistor, blifvit
undersökta. Af de skallar, som i dessa grafvar anträffats, voro de
allra flesta dolikocefala, endast ett ringa antal hade visat sig
tillhöra brakycefaler, hvaraf dock märkvärdigt nog nästan i
- ↑ Se »Forhandlinger ved de Skandinaviske Naturforskeres 11:te Möde, i Kjöbenhavn den 3—9 Juli 1873», sid. 619—624; samt »Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia», 1:a häftet, sid. 30 och 31.
