De tvänne återstående frågorna, den fjerde och den elfte, kunde på grund af den långt framskridna tiden icke medhinnas. Särskildt beslöts, att behandlingen af den sistnämnda frågan skulle uppskjutas till nästa möte.
Den fjerde frågan hade följande lydelse:
Hafva de nyare forskningarna bidragit till utredandet af frågan om belägenheten af de orter i södra Bohuslän, som omtalas i de isländska sagorna?
Och den elfte frågan:
Hafva sedan föreningens sista sommarmöte någon ny erfarenhet vunnits eller några nya åsigter gjort sig gällande i fråga om gemensamma vetenskapliga färder för fornforskning i vårt land?
Doktor Montelius lemnade dels en öfversigt af innehållet
af den beskrifning som friherre Cederström i Strömstad insändt
öfver sin under mötestiden utstälda betydande fornsakssamling
(se sid. 139 härnedan); dels en kortfattad redogörelse för den
»Bibliographie de l’archéologie préhistorique de la Suède
pendant le XIX:e Siècle» och den i sammanhang dermed tryckta
öfversigt öfver de i Sverige bildade Fornminnesföreningarna,
som på Svenska Fornminnesföreningens bekostnad tryckts för
att, såsom ett minne af Sverige och svensk fornforskning,
tillställas de utländska medlemmarne af den internationella
antropologisk-arkeologiska kongressen i Stockholm 1874. Exemplar
af denna bok utdelades nu till mötesdeltagarne, och sedermera
till Svenska Fornminnesföreningens öfriga medlemmar.
Amanuensen Eichhorn föreslog å egna och flere andras
vägnar, att mötet måtte uttala den önskan, att på sätt ske kan
åtminstone en förberedande undersökning måtte företagas å den
plats der det gamla Kongahäll legat, äfvensom en uppmätning
af Nyklaborgs ruin; en önskan som skulle i dagens protokoll
intagas.
Mötets ordförande, grefve Ehrensvärd, afslöt derefter
förhandlingarna med några ord i hvilka han betonade föreningens
