årtusendet, har bronsfolket vistats och verkat i södra och mellersta delarna af Sverige, och att det således var under samma årtusende som hällristningarna gjordes och bland dem fartygsfigurerna, hvilka sannolikt upphörde att tillverkas ett eller annat århundrade f. Kr., då de kunna anses hafva lemnat plats åt den skeppsform, som Tacitus kallar Svionernas skepp.
Att hällristningarna för mycket lång tid sedan blifvit inhuggna, bevisas äfven af landets betydliga höjning sedan den tiden, så att der, hvarest då var sund mellan holmar, nu äro gräsrika eller odlade dalgångar. Jemf. B. E. Hildebrand i Antiqvarisk tidskrift. 2:dra delen, sid. 422.
Sedan det således blifvit bestämdt, att ifrågavarande hällristningsfartyg i allmänhet tillhöra det årtusendet som närmast föregår Kr. f., har jag sökt skaffa mig underrättelse om formen af åtskilliga äldre folkslags fartyg under samma eller närstående tidsperioder.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 17 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 1. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 17 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 2. |
Förut bör jag dock nämna, att jag tagit fullständig kännedom om hällristningsfartygens form för att kunna jemföra dem med andra fartygsformer. År 1844 genomreste jag Bohuslän för att bevista Skand. naturforsk. mötet i Kristiania, dit jag hade v. pastor Holmberg med mig. Vi besågo då en stor del hällristningar. Sedermera har jag tagit vidare kännedom om dem genom Holmbergs utgifna arbete: Skandinaviens hällristningar (Stockholm, 1848), och slutligen genom professor Brunius’ Försök till förklaringar öfver hällristningar (Lund, 1868). Figurerna äro här mycket små, men i allmänhet bäst af alla.
Genom dessa anvisningar ansåg jag mig hafva tillräcklig kännedom om hällristningsfartygens allmänna form, för att kunna företaga jemförande undersökningar mellan dem och andra fartyg tillhörande skilda folkslag under samma tidsperiod.
Innan jag företager denna jemförelse, anser jag mig böra, för dem af mina läsare, som måhända ej varit i tillfälle att hafva sett något hällristningsskepp, här framställa ett par figurer öfver
