En af dessa yxor, n:o 2021 från Håfve i Skee s:n, är något skadad i eggen, har cylindriskt skafthål och tydliga smalsidor; håller i längd 12 cm., i bredd 6 cm. och i höjd 2,7 cm.
De båda andra, n:o 2512, från Rämne i Skee s:n och n:o 2920 från Börje i Råde s:n i Norge, hafva timglasformigt skafthål och ej några tydliga smalsidor. Den förra är af sandsten och håller blott 6,5 cm. i längd, 3 cm. i bredd och 2 cm. i höjd; den senare af tung, mörk sten är 13,5 cm. lång, 7,5 cm. bred och 4,5 cm. hög.
9) Urslagen skafthålstapp: 1.
Den enda i min ego befintliga urslagna skafthålstappen är 2,1 cm. hög, med en diameter af 1,8 cm. vid basen och 1,1 cm. vid spetsen. Den är funnen i jorden i Skee socken. Jag misströstar ej om möjligheten att framdeles få mera utförlig kännedom om fyndorten och om de närmare omständigheterna vid fyndet.
Då (jfr H. Hildebrand »Vitt., Hist. och Antiqvitets-Akademiens Månadsblad» 1875 Februari och April) hittills i Sverige blott blifvit funne och antecknade 9 urslagna skafthålstappar, näml. 6 från Värend i doktor Wittlocks samling, 1 i Smålands museum, 1 från Vestergötland i Statens historiska museum och l funnen på Björkö af doktor Stolpe, så är det mig ett stort nöje att få härmedelst anmäla tillvaron af en tionde sådan och denna från Bohuslän.
10) Spjutspetsar af sten: 2,
näml. från Bohuslän, Tanums h:d, Tanums s:n, Sörgård 1.
» Vermland, Grums h:d, Nors s:n, Höglunda 1.
Spjutspetsen från Sörgård (n:o 2960) är ett af tvänne stycken bestående fragment af ett fyrsidigt, med 2 trubbiga och 2 spetsiga vinklar försedt, slipadt, redskap, som synes haft form af en dolkklinga. Den hittades jemte en mängd flintspån.
Spjutspetsen från Höglunda (n:o 2398) är af skiffer, väl slipad och alldeles lik fig. 52 i Montelii »Sv. Forns.» Dessa spjutspetsar af skiffer äro, som bekant, ej ovanliga i Norrland, men sällsynta i rikets mellersta provinser.
