intresserade för saken, att söka insamla så många upplysningar derom som möjligt. Jag har mig icke bekant, huruvida särskildt doktor Hofberg har gjort några iakttagelser med afseende på tidsfrågan; det vore af intresse att få höra, huruvida så är händelsen.
Doktor Hofberg: För att besvara den fråga, som doktor
Moutelius framstält, vore gräfningar i de graflemningar, som
oftast finnas omkring eller i närheten af domareringarne
nödvändiga; några sådana har jag emellertid icke varit i tillfälle
att anställa, hvadan jag i afseende på bestämmandet af tiden
för domareringarnes ålder icke kan yttra mig närmare än att
de ganska säkert tillhöra jernåldern och måhända den senare
delen af denna period. — Det finnes för öfrigt verkligen ett par
exempel på att ting blifvit hållna vid domareringar. Vid Mellösa
kyrka[1] i Nerike finnas ännu några stenar qvar af en
domarering, och vi hafva i behåll ett dombref från år 1381, som är
dateradt från den platsen.
Prosten Salenius: Med anledning af det, som här blifvit
taladt om domareringarne, vill jag meddela några upplysningar
från min hemort. I Kjula socken hafva vi en domarering, i
närheten deraf finnes en källa och omkring domarestenarne,
såsom fornlemningen der kallas, ligger en mängd grafkullar och
der står äfven den ryktbara runstenen. Beträffande det, som
herr Hofberg yttrade om domareringarnes ändamål, vill jag
nämna, att jag har en handling, som är daterad Kjulaås år 1595.
Det är en köpeafhandling, som rör egendomen Solby i Vallby
socken och på den finnes alla nämndemännens underskrifter med
tydliga namn.[2] Hvar emellertid tingsplatsen varit på Kjulaås
är numera icke bekant. En författare har sagt, att den skulle
hafva varit belägen vid ett ställe, som kallas Tingsås, men det
är föga troligt, ty det ligger midt inne i skogen och
domareringarne pläga alltid ligga vid stora vägen.
