i dylika saker, skall föra med sig något litet bränvin, som brukas till medicin, sedan han läst deröfver. Sjelfva smaka de äfven derpå, somliga mer, somliga mindre.
Äfven andra sjukdomar än de nu nämnda botas på vidskepligt sätt. Så t. ex. hämmar man blodflöde (»ställer blon») och äfven blodgång och lindrar värk (»ställer värk»), utan att läkaren behöfver ens se den sjuke. Medlen härför äro oss obekanta utom ett sätt bland de många, hvarpå man ställer blod. Man tager med fingrarna omkring såret och uttalar följande ord: »Såsom Moses med sin staf hämmade vattnet i Röda Hafvet, så befaller jag dig blod att stanna.» (N. L.) Härvid måste vismannen vara närvarande, men andra sätt finnas, då det ej är af nöden. Ganska ofta pläga vismän vid dylika tillfällen önska se det eggjern, med hvilket man skurit sig.
Mycken vidskepelse rör sig, såsom ofvan nämndes, äfven omkring husdjuren och särdeles omkring korna.
Då kor äro förgjorda bör man skära dem i öron och svans samt gifva dem in af blodet.
Modstöld, modstulenhet, modlöshet hos kor, botar man på följande sätt. Man tager tifvelrot, hvitlök, björkbark och vändelrot (allt fås pä apotek) och blandar detta i sådor samt gifver kon in häraf under framsägande af orden: »Tifvelrot, hvitlök, björkbark och vändelrot ska’ igen göra det, som förtrolladt är.»
För maktstulna hästar har man följande medel. Tidigt första söndagsmorgonen efter det sjukdomen yppat sig, går man under iakttagande af den största tystnad till den sjuka hästen och gör med knifven ett latinskt kors å strålen på hästens alla fötter, hvarvid följande ordning måste iakttagas: först upptages venstra framfoten och derefter högra bakfoten, så högra framfoten och sist venstra bakfoten. Under åkallande af Guds namn tillsäger man sedan hästen att varda frisk.
Nålen kallas en sjukdom, som uppkommer deraf, att ett kreatur sväljt något. Till bot härför läses följande formel:
»Du jern, du stål,
Du malm, du messing,
Du sko ’nt (skall icke) sticke,
Du sko ’nt brinne,
Du sko’ bli blöt som en välling
I de heliga tre namn.»
