Visserligen funnos inga fornsaker i grafven, men dennas byggnad gör det otvifvelaktigt, att den förskrifver sig från stenåldern.
Af veterinärläkaren Nordeman i Skeninge erhöll jag år 1879 beskrifning på en tre år förut å Skeninge stads egor funnen stenkista, i hvilken minst 4 skelett anträffats jemte 2 flintdolkar och hälften af en i skafthålet afslagen stenyxa. Väggstenarna, af gråsten, voro åtminstone på insidan flata. Kistan, som varit täckt med tunna kalkstenshällar, var omkring 9 fot lång och 5 fot djup. Den låg i en af kullersten och jord bildad hög.
Utom dessa båda stenåldersgrafvar känner man f. n. från Östergötland ej mer än tre[1], alla likaledes belägna i vestra hälften af landskapet: en af mig 1877 undersökt stenkista vid Hagebyhöga kyrka, i hvilken graf låg ett stort antal skelett jemte en vacker stenkammare och flere fornsaker af sten och ben; en i Svanshals socken nära Skeninge år 1864 upptäckt graf af ovanligt slag, omtalad i Sveriges forntid, texten, sid. 147; samt en stenkista i ett stenröse vid Holma i Torpa socken, Ydre härad, i hvilken kista för 50 år sedan en »flintspets» hittats (St. M. 551). Dessutom förskrifver sig dock möjligen från samma tid en stor stenkista funnen år 1869 i en hög å Utterstads egor i Appuna socken, nära sjön Tåkern (St. M. 4240 och 4404; jfr Sv. forns. fig. 107).
Äfven på Visingsö — der endast en graf från stenåldern är känd — och i norra delen af Småland äro grafvar från nämnda tid, så vidt man f. n. vet, mycket sällsynta. I södra delen af Jönköpings län har man deremot under de sista åren upptäckt ett stort antal sådana grafvar. Det är pastor Palmgren man har att tacka härför. Innan han för sex år sedan med anslag af Svenska Fornminnesföreningen började sina undersökningar i Finveden, voro endast några få af Allvin beskrifna stenåldersgrafvar kända från denna trakt. Palmgren har inom Vestbo härad funnit 8 sådana grafvar i Bolmsö, 3 i Torskinge, 2 i Ås och 1 i Bredaryds socken; hvarjemte Allvin omtalar 1 i Unnaryds socken. I Östbo härad har Palmgren funnit 2 i Hångers och 1 i Rydaholms socken, hvarförutom 2 i Voxtorps socken förut voro kända.[2] I Sunnerbo härad har
