Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/506

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
162
OSCAR MONTELIUS.

län, funnen och i hr Blombergs samling på Skärshult förvarad präktig spjutspets af flinta, lik fig. 45 i Sv. forns., hvilken är icke mindre än 42,5 cm. (14,3 tum) lång och 5,5 cm. bred. Detta torde vara den längsta från den Skandinaviska halfön kända spjutspets af flinta.[1] Man måste beundra den oerhörda skicklighet, som kräfves för att kunna af ett så hårdt och skört ämne som flintan, endast genom slag, framställa ett vapen af denna längd och dock så tunt.

Under åren 1878 och 1879 har man funnit eller fått kännedom om åtskilliga sådana fornsaker af skiffer, som med skäl anses för minnen af lapparnes stenålder i Sverige. Statens Hist. Museum har under dessa år erhållit följande spjutspetsar af skiffer:[2] en från Lunds by i Skellefte s:n, Vesterbotten (St. M. 6257), en från Skogs s:n i Ångermanland (St. M. 6120) och en från Lännersta på Vermdön (St. M. 6357); hvarjemte museet i början af innevarande år köpt en för tjugu år sedan funnen, men förut ej känd, sådan spjutspets från Furby i Badelunda s:n i Vestmanland. Från landet söder om Dalelfven hafva dessutom fem andra spjutspetsar blifvit under de två sistförflutna åren kända: 2 funna år 1878 ej långt från hvarandra å Tibble egor i Björklinge s:n, Uppland (Uppsala museum), en funnen i Frendefors s:n på Dal (ingeniör Brudins samling på Alafors), en funnen vid Mikaelsdal i Ringarums s:n, Östergötland (Hazelii Nordiska Museum), och en funnen å Stäckö egor i Grebo s:n af samma landskap (hr K. A. Hagsons samling Linköping). Äfven från landet norr om Dalelfven hafva under de sista åren andra spjutspetsar af skiffer blifvit kända än de, som erhållits för Statens Hist. Museum.

  1. Se Sveriges forntid, texten, sid. 95.
  2. Vi upptaga ej här de mejslar o. dyl. af skiffer, som museet samtidigt erhållit, emedan det i många fall är svårt att afgöra, om de böra betraktas såsom hörande till denna grupp af fornsaker eller icke. Någon knif af skiffer har museet ej erhållit, sedan den förteckning trycktes, som jag i Månadsbladet för 1874 meddelade öfver »Minnen från Lapparnes stenålder i Sverige». Mellan denna tid och början af 1878 har museet förvärfvat följande spjutspetsar af skiffer: 2 från Sånga s:n i Ångermanland (St. M. 6039), 1 från Bollnäs s:n i Helsingland (St. M. 6066), samt den främre delen af en spjutspets (?) af glimmerskiffer, funnen vid Barfva kyrka i Södermanland (St. M. 5972).