Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/512

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
168
OSCAR MONTELIUS.

Skandinavien okänd form, hvilken deremot är vanlig i mellersta Europa.[1] Vi hafva således häri ett nytt minne af förbindelsen mellan Sverige och det öfriga Europa redan före Kristi födelse.

Ryttmästaren G. von Essen i Lund förvärfvade förlidet år för sin samling ett hängkärl af samma form som fig. 248 i Sv. forns., men med ovanliga sirater. Kärlet hade redan för omkring 20 år sedan hittats, ensamt, under dikesgräfning å egorna till Sätaröd i V. Vrams s:n af Gärds h:d, Skåne. För samma samling hade ej långt förut erhållits ett annat utmärkt vackert, med harpix inlagdt hängkärl af brons (närmast likt fig. 247 i Sv. forns.), hvilket också för omkr. 20 år sedan funnits, vid stenbrytning uti en sandbacke i Sönnarslöfs s:n af nyssnämnda härad. Vid samma tillfälle hittades åtskilliga andra bronssaker, hvilka dock alla blifvit förstörda, med undantag af en vacker bronscelt, som äfven räddades för ryttmästaren v. Essens samling.

Ett förut okändt hängkärl af brons såg jag 1878 i sergeant G. Sjöstedts samling af fornsaker i Raskarum, S:t Olofs s:n, östra Skåne. Kärlet är funnet i nämnda socken.

I stadskassör G. A. Nisbeths samling i Simrishamn såg jag sistnämnda år 3 skaftcelter af brons med högt uppstående, ej invikta flikar för skaftets fasthållande. De voro funna tillsammans i en åker på Gladsax bys egor i trakten af Simrishamn. Skaftcelter af detta slag äro för öfrigt nästan okända i Sverige.[2]

I Vermland fann man våren 1878 en vacker halsring af brons närmast lik fig. 231 i Sv. forns. Ringen låg bland större och mindre kullersten under en lutande stenhäll på den i sjön Fryken utskjutande udden å Fryksände prestgårds egor.[3]

Till det förut kända, ej obetydliga antalet Sverige funna gjutformar af sten från bronsåldern kom förlidet år en ny, för

  1. Doppskor af denna form, jemte de svärd de tillhöra, äro afbildade t. ex. af Lindenschmit i Alterthümer unserer heidnischen Vorzeit, band 3 h. 6, pl. 2 fig. 1 och 4.
  2. En dylik ses i Madsens Afbildninger, Broncealderen, 1 pl. 22 fig. 15 (med ögla). Utom de 3 från Gladsax känner jag från Sverige endast en skaftcelt af denna tvp (med lemning af ögla); den är funnen i en torfmosse vid Carlsborgs herregård i Skåne och tillhör d:r Wittlocks samling i Vexiö. I Danmark äro några sådana celter funna, och på kontinenten äro denna och närstående typer vanliga.
  3. Enligt benäget meddelande af hr lektor T. Säve.