Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/535

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
191
MÅNDAGEN DEN 23 AUGUSTI. FÖRSTA FRÅGAN.

den framstäldes, fruktade skola tills vidare besvaras med nej, redan nu torde kunna erhålla ett jakande svar. Då jag förra året besökte herr J. A. Blomberg på Skärshult för att studera hans vackra fornsakssamling, besåg jag i hans sällskap ett nära Långemåla kyrka beläget stenröse, som blifvit till en del genomsökt och befanns vara mycket förstördt. Det inneslöt en 17 fot lång kista, och man hade deri funnit ett litet spänne af brons, som förskrifver sig från midten af jernåldern[1]. Emellertid kunde jag icke närmare undersöka röset, emedan tillräckligt arbetsbiträde ej kunde erhållas och jag redan följande dag måste fortsätta min resa, hvarför jag anmodade herr Blomberg att låta verkställa en sådan undersökning. Dervid har man nu i stenkistan funnit tre dolkar och spjutspetsar m. m. af flinta, hvilka äro att se i utställningen. Då jag ännu ej haft tillfälle att närmare granska förhållandena vid detta märkliga fynd, vågar jag icke med bestämdhet fälla något omdöme, men det synes mig vara antagligt, att denna kista, som till form, storlek och byggnadssätt mycket liknar de vanliga stenåldersgrafvarne, verkligen är en sådan, och att det bronsspänne, som i fjol der anträffades antingen icke hittats i sjelfva kistan, eller ock ursprungligen haft sin plats uppe bland stenarne, men vid dessas rubbning fallit ned. Spännet har i alla händelser icke samma bevisande kraft i afseende på grafvens ålder som flintsakerna.

I Resmo socken på Öland finnas, eller hafva funnits, fyra grafvar, hvilka af den beskrifning, Ahlqvist på dem lemnat[2], visa sig höra till samma grupp som stendösarna, eller snarare som de hällkistor, hvilkas öfre del är synlig ofvan den omgifvande högen. Ehuru de blifvit för länge sedan plundrade, så att man ej känner något om deras innehåll, är det dock otvifvelaktigt, att de förskrifva sig från stenåldern.


Då ingen annan önskade yttra sig om denna fråga, öfvergick man till den andra:

  1. Fyndet af detta spänne är i korthet omtaladt i fjerde bandets 2:a häfte af denna tidskrift, sid. 179.
  2. I Ölands historia och beskrifning, andra delens senare band, sid. 194 och 195; en af dessa grafvar är afbildad i samma band å pl. 28.