Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/555

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
211
TISDAGEN DEN 24 AUGUSTI. TREDJE FRÅGAN.

anträffat åtskilliga fynd, hvilka vittna om den lifliga förbindelse, som redan under århundradena efter Kristi födelse egde rum mellan dessa trakter och främmande land. Man får dock icke i de romerska arbeten, som här anträffas, se bevis för en direkt förbindelse med det romerska riket, utan endast med de närmaste delarne af kontinenten. Bland de många dylika, om en mer eller mindre direkt förbindelse med det romerska riket vittnande fynd från denna tid, som blifvit gjorda i länet, ber jag få fästa uppmärksamheten på några uti Statens Historiska Museum i Stockholm förvarade konstföremål, som ofta förut omtalats och afbildats. Det ena är en qvinnostatyett af brons, hvilken är funnen på en åker vid Ösby i Gräsgårds s:n på Öland och hör till den grupp af fornminnen i Norden, som visa, att nordbon under denna tid införde icke blott sådana främmande arbeten, som hade praktisk betydelse, utan äfven konstföremål, antingen såsom prydnader eller såsom kuriositeter. Man har äfven på Öland funnit delar af andra statyetter samt bronskärl, glasbägare, m. fl. föremål af romerskt ursprung. Bland de vigtigaste minnena från denna förbindelse äro naturligtvis mynten. Man har hittat här i länet, mest på Öland, en mängd romerska mynt både af silfver och guld. Det är dervid en omständighet, som är värd särskild uppmärksamhet, och som redan för fjorton år sedan påpekades af n. v. riksantiqvarien Hildebrand, nämligen att man på Öland icke funnit några mynt från den öst-romerske kejsaren Anastasii tid[1], under det att man både på Gotland och fastlandet anträffat flere mynt med hans namn. Då totalsumman af de ensamt på Öland funna romerska och byzantinska guldmynten i och för sig är ganska stor och nästan jemnhög med den för Gotland och Sveriges fastland tillsammans[2], är denna omständighet värd

  1. H. Hildebrand, Svenska folket under hednatiden, 1:a upplagan (Stockholm 1866), sid. 63.
  2. K. Vitterh. Hist. o. Antiqv. Akad. Månadsblad, 1872, sid. 84; jfr Sv. fornm.-fören:s tidskrift, 4:e bandet, sid. 173. De sju i Månadsbladet 1872, sid. 74, under N:o 10 för Skåne upptagna guldmynten hafva sedermera visat sig vara funna Danmark. Hela antalet nu kända romerska och byzantiska guldmynt från 5:te och 6:te århundr. är för Öland 122, för Gotland 76 och för Sveriges fastland 53. På Gotland äro 26 för Anastasius preglade mynt funna, på fastlandet 4, men på Öland intet.