mäster Jörens gård”; till antalet nämnas fem stycken mästare, utom ”gullväfvaredrängar”. Att här förfärdigades flamska väggbonader (haute-lisse-väfnader, orätt s. k. gobelins), derpå har man just i våra dagar fått ett ojäfvigt bevis i den tapet, som framställer kung Sveno, och hvilken var en af prydnaderna vid 1880 års textilutställning i Stockholm (afbildad i Ny Ill. Tidn. s. å. n:r 42). Redan af tapeten sjelf kunde man se, att den härrörde från Erik XIV:s tid; den är nämligen prydd bland annat med svenska riksvapnet, sådant det afbildades på hans tid. Men full bekräftelse på denna väfnads inhemska ursprung ger först en med Ver Wilt uppgjord räkning för hans arbete från påsken 1563 till slutet af jan. 1564, der första posten lyder: ”Sveno patrone — 39 alnar” (12 mark för alnen), hvaraf synes att Ver Wilt gjorde de teckningar, efter hvilka denna (och andra) tapetföljder utfördes. Vi hafva ansett denna episod nog intressant för att här något närmare belysas.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 570 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 2. Vindelstenen, utanför Vattutornet. |
Vidare träffa vi under detta skede en del utmärkte konstsnickare, en Marcus Wulfrum, Urban Schultz m. fl., den förträfflige Roland Mackle, som länge utförde konstnärliga stensniderier för slottet, målaren Pieter Gosseler (troligen rättast
