Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/618

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
274
O. MONTELIUS.

med upphöjd midtpunkt och concentriska kretsar; afbildad fig. 3 i två tredjedelar af verkliga storleken. På baksidan finnas två öglor. [Kalmar läns Fornminnesförenings saml.]

En alldeles dylik nål hittades samma år i Hemse s:n på Gotland (St. Hist. Mus. 5733). Några andra nålar af denna egendomliga form äro ej kända från Sverige, men i en torfmosse vid Garftitz på Rügen är en bronsnål af alldeles samma form funnen (Stralsunds Museum). En i Haderslev amt, Jylland, funnen bronsnål af samma form, ehuru något afvikande, är afbildad af Madsen i Broncealderen, Suiter, pl. 27 fig. 17; och en liknande bronsnål, men med de tre skifvorna i en rad, är funnen på Bornholm (Vedel i Årböger f. nord. Oldkynd. 1872, pl. 1, fig. 2). Jfr Madsen, Broncealderen, Suiter, pl. 27 fig. 6, och Samlede Fund, pl. 18 fig. 5 (med hängen).


Algutsrums härad.

68. Glömminge s:n, Ryd. En halsring, nästan trind. Undersidan är slät och plan; det öfriga grundt snedreffladt, så att ringen liknar Sv. forns. 229, men alla refflorna gå åt ett håll och äro grundare än å originalet till nämnda fig. [Herr J. G. Segrells saml. på Tveta.[1]


69. Samma s:n (troligen). En hålcelt utan ögla; eggarna mycket utsvängda. [Herr J. G. Segrells saml. på Tveta.]


70. Algutsrums s:n, Holmetorp. En skaftcelt eller kil med nästan omärkligt upphöjda kanter; utsvängd egg. [Hr J. G. Segrells saml. på Tveta.]


71. Samma s:n. Vid olika tillfällen och utan tvifvel på olika ställen, a) En spjutspets, afbildad Sv. forns. 177 i

  1. I denna samling förvaras äfven en å Ryds egor funnen hälft af en halsring af brons, hvilken bestått af två, genom en enkel ledgång med hvarandra förenade delar; niten i ledgången är af jern. Ringens insida är plan, utsidan ryggad (ryggen ligger närmare den nedre kanten än den öfre). Ändan är uppböjd och slutar i en nästan rund knopp, på hvilken tre upphöjda concentriska kretsar ses. Denna ring — liksom en dylik i Sandby s:n funnen ring, hvilken förvaras i St. Hist. Mus. (n:o 1985: 1853, 1) — synes tillhöra öfvergångstiden till jernåldern, eller den ännu föga kända första delen af denna period.