Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/619

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
275
FYND FRÅN BRONSÅLDERN I KALMAR LÄN.

hälften af verkliga storleken; hål i holkens båda sidor. [St. Hist. Mus. 1304: 1842, 3.] — b) En hålcelt med ögla, lik Sv. forns. 146. [St. Hist. Mus. 1304: 1846, 7.]


72. I Algutsrums eller Thorslunda s:n har man funnit: En spjutspets, till formen lik Sv. forns. 174, men kortare och endast prydd med två grupper fina linier och utmed dem en rad af prickar; nithål genom holkens båda sidor. [St. Hist. Mus. 4837.]


73. Thorslunda s:n, Antorp (— Arontorp). En spjutspets. [Hr J. G. Segrells saml. på Tveta.]


74. Samma s:n, Kåtorp. I jorden. En hålcelt med ögla, närmast lik Sv. forns. 146. [St. Hist. Mus. 1985: 1847, 10.]


75. Samma s:n, Skogsby. Under grushemtning i den s. k. Qvarnbacken påträffades år 1841: ”En vanlig stenkista, som inneslöt ett menniskoskelett, och omkring hufvudskålsbenen satt en bronsring, hvilken vid upptagandet blef afbruten”. Ringen är i hälften af verkliga storleken afbildad fig. 4. Den trinda delen är massiv, på öfre hälften prydd med streck; undre hälften slät. [St. Hist. Mus. 963.]


76. Samma s:n, Runsbäck. Under odling af nyland (1843). En skaftcelt, lik Sv. forns. 117 [St. Hist. Mus. 1304: 1843, 10.]


77. Samma s:n, Runsbäck (1869). En hålcelt med söndrig ögla, närmast lik Sv. forns. 152, men den öfre delen, ofvanför öglan, är nästan lika stor som den nedre. [St. Hist. Mus. 4265.]

Denna ring och den under n:o 45 omtalade torde höra till slutet af bronsåldern. Jfr min uppsats Minnen från bronsålderns slut i Norden, i Månadsbladet 1880.


78. Samma s:n, Kalkstad. I jorden. En liten spjutspets, närmast lik Sv. forns. 176, men något smalare, intet hål i holken. [Stat. Hist. Mus. 1304: 1842, 6.]


79. I samma s:n, på olika, icke närmare angifna ställen, a) En hålcelt med ögla. [Hr J. G. Segrells saml. på Tveta.] —