med mycket låga kanter och utsvängd egg; öfre delen är i senare tid afslagen. [St. Hist. Mus. 1304: 1841, 12.] — d) Två hålcelter med ögla, lika Sv. forns. 146. [St. Hist. Mus. 1304: 1841, 9 och 10.] — e) En mejsel med rund holk, af samma slag som Sv. forns. 144; utan ögla eller hål i kanten. [St. Hist. Mus. 1304: 1841 11.]
84. Samma s:n, utan närmare uppgift. ”Tvenne pieser af
fornmalm, af hvilka den ena utgjorde ett svärd.” [Inlemnades
år 1797 till Kalmar stifts-bibliotek, enligt Kalmar
Stiftstidningar n:o 5 är 1797; de förkommo vid Kalmar stads
brand år 1800. — Ahlqvist, Ölands historia och beskrifning,
II: 2 sid. 214.]
Möckleby härad.
85. Norra Möckleby s:n, nära kyrkan. ”I jordytan”. En skaftcelt eller kil med knapt märkbart uppstående kanter; utsvängd egg. [St. Hist. Mus. 1304: 1840, 36.]
86. Samma s:n, på olika, ej närmare uppgifna ställen. a) En
spjutspets utan sirater. ”Funnen i jorden.” [St. Hist.
Mus. 1304: 1837, 81.] — b) En hålcelt med ögla, närmast lik
Sv. forns. 152. ”Funnen i en åker”. [St. Hist. Mus.
1304: 1838, 123.] — c) En mejsel med rund holk, af samma slag
som Sv. forns. 144; utan ögla eller hål i kanten. ”Funnen
i jorden”. [St. Hist. Mus. 1304: 1837, 80.]
87. Gårdby s:n, Öfre Ålebäck. I jorden. En hålcelt med ögla,
närmast lik Sv. forns. 152. [St. Hist. Mus. 3668.]
88. Samma s:n, Ullevi[1]. I jorden. En spjutspets, till
formen närmast lik Sv. forns. 176, men med ett stort, genom
båda sidorna gående nithål och med tre rader triangelsirater,
fylda med parallela linier. [St. Hist. Mus. 4321.]
89. Sandby s:n. I en grafhög vester om kyrkan har man
funnit: En dolkklinga utan tånge, med två nithål; längs
- ↑ Under stenbrytning å utmarken till Ullevi har man äfven funnit två ”tutulusformade" bronsspännen, af hvilka det ena är afbildadt Sv. forns. 306, samt två små bronsringar (St. Hist. Mus. 1355); detta fynd torde tillhöra början af jernåldern. Jfr Montelius, Från jernåldern, text, sid. 23.
