101; intet nithål. — c) Bakre delen af en i senare tid sönderbruten knif med handtag i form af hästhufvud; således af samma typ som Sv. forns. 115. — d) Fyra smärre bitar af en trind, slät nål med litet, ofvantill nästan platt hufvud. [St. Hist. Mus. 5483.]
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 623 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 6. Hålcelt af brons. Ekelunda i Sandby s:n. 2⁄3. |
95. Samma s:n, Slagerstad. a) En liten, vacker, diademlik halsprydnad af samma form som Sv. forns. 122, men mindre och prydd med en rad spiralsirater, samt fina zigzaglinier m. m. — b) En rund, något kupig skifva, troligen hufvudet till en större bronsnål, som suttit i holken på undersidan. Afbildad fig. 7 i två tredjedelar af verkliga storleken. På öfversidan sirater af smala, fördjupade linier. — Enligt en uppgift, som dock utan tvifvel beror på ett misstag, skulle dessa båda saker vara, jemte en benkam af det under den äldre jernåldern vanliga slaget, funna i ett groft lerkärl, som var täckt med en stenflisa och stod tätt under jordytan. [St. Hist. Mus. 6051.]
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 623 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: Fig. 7. Rund skifva till en nål af brons, sedd framifrån och från sidan. Slagerstad i Stenåsa s:n. 2⁄3. |
96. Samma s:n, Slagerstad. I en åker, år 1875. En doppsko af brons till slidan för ett bronssvärd, afbildad fig. 8 i hälften af verkliga storleken. Med tre små runda hål, af hvilka endast två gå genom båda sidorna. [Hr J. G. Segrells saml. på Tveta.]
Från Sverige är ingen annan doppsko af denna form känd, men i Tyskland och andra länder på fastlandet äro flere sådana funna. Se t. ex. Lindenschmit, Alterthümer unserer heidnischen Vorzeit, band 3, häft. 6, pl. 2.
97. Samma s:n, Södra Qvinneby. I en sandhåla. Spetsen af en
dolk eller ett svärd. [Hr J. G. Segrells saml. på Tveta.]
