dräng, att I inga örter fingen ut med Er, känner Gud, att det icke var min skuld, förty jag litade på apotekaren, att han skulle hafva uttagit hvad han visste, att Er ädelhet behof gjordes. Käraste hjerta, sänder jag Er nu med apotekaren så många örter som han begärt och dertill 200 mark gamla örtuger, mina egna penningar. Gud känner, hade jag haft ämne till flera, att gerna jag Er infödda godhet dem sända ville. Jon Jensson har varit kring om hela staden, säger sig inga penningar kunna få, guld, silfver och gårdar har jag utbjudit på min sida, det är allt nej förr än orden äro utsagda. Käraste herre, vore det godt om I det allra snaraste kunden komma till Kalmar, förty här talas så mycket om i byn att de äro rädde, att den stad skall blifva förraskad förr än någon vet ord af. Så aktar jag mig på söndag gifva mig till vägs i helga trefaldighets namn. Allsmäktige Gud unne oss att helbregda och sunda snarligen mötas, hvilken jag Ert herradöme befaller sund och salig i lyckosamt regemente till evig tid. Hasteligen af Stockholm fredagen näst efter visitacionis marie 1510. Mätta Ivarsdotter.
