Årsberättelse
för Svenska Fornminnesföreningens verksamhet under år 1884.
för Svenska Fornminnesföreningens verksamhet under år 1884.
(Afgifven af Föreningens Styrelse den 27 februari 1885.)
Emedan Föreningen sommaren 1883 samlats till allmänt
möte och de nu gällande stadgarna föreskrifva, att dessa möten
ej skola återkomma oftare än hvart tredje år, har Styrelsen icke
föranstaltat något sådant möte under det förflutna året.
Det tredje häftet af »Svenska konstminnen från medeltiden och renässansen» är nu färdigt att utdelas till Föreningens ledamöter. Det behandlar Tynnelsö slott i Södermanland, hvilket märkliga minne från vår praktälskande renässanstid Föreningen velat på detta sätt bevara åt efterverlden, då man nu har föga hopp att få se den en gång lika dyrbart som smakfullt inredda konungabostaden i annat skick än förfallets.
Af Föreningens tidskrift utkom under år 1884 ett häfte, det femtonde, hvilket var färdigt vid årsmötet den 29 februari. Det sextonde häftet utdelas i dag till Föreningens ledamöter.
Ett bättre och säkrare skydd än lagen förmår gifva ett lands fornminnen kan man bereda dem genom en allmänt spridd upplysning om deras värde och betydelse. Styrelsen, som är lifligt öfvertvgad härom och som för några år sedan genom anslag af statsmedel sattes i tillfälle att till folkskolelärare-seminarierna och till en del folkskolor utdela ett stort antal exemplar af den skrift, som undertecknad Montelius utgifvit under titel »Om lifvet i Sverige under hednatiden», har under det förflutna året till hvarje folkhögskola lemnat ett exemplar af alla de skrifter, som Föreningen utgifvit, samt 5 exemplar af »Lifvet i Sverige under hednatiden».
Den svenska fornforskningen har under de senaste åren gjort stora förluster. År 1883 bortgick professor Sven Nilsson,
