Hoppa till innehållet

Sida:Svenska industriens män.djvu/113

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

landskapet. Hans vistande der blef emellertid ej långvarigt, ty redan följande året erhöll han anbud att mottaga verkmästareplatsen vid gjuteriet och mekaniska verkstaden på Furudal i Österdalarne. Efter några års vistelse der emottog han verkmästareplatsen i valsverket och smedjorna vid Nyköpings mekaniska verkstad; men knappast dit anländ, förlorade han platsen derigenom att egarne gjorde cession.

Runer stod nu utan sysselsättning, men erhöll genom en vän anställning vid Strömsbacka bruk i norra Helsingland. Under sin vistelse här emottog han uppdrag att företaga byggande af dammar, rostugnar, masugnar m. m. vid åtskilliga bruk. En lycklig vändpunkt i Runers lif blef, att han nu lärde känna den ädle och vördnadsvärde egaren till Österby bruk, baron P. A. Tamm, som räckte honom en hjelpsam hand.

Runer hade nämligen år 1848 erhållit anbud från sin gamle kamrat vid Motala, C. F. Lindahl, som börjat anlägga gjuteri och mekanisk verkstad i Gefle, att såsom bolagsman inträda vid nämnda anläggning — men mot erläggande af 12,000 rdr. Att anskaffa en sådan summa var honom omöjligt, och ehuru med svidande hjerta, måste han försaka det lockande anbudet. Baron Tamm, som emellertid af andra fått underrättelse om Runers bekymmer, kallade honom till sig och sade: »Jag är ledsen på herrn, emedan jag funnit genom andra, att herrn saknar uppriktighet och förtroende för mig. Herrn har bekymmer, som gnaga herrns hjerta, och herrn har vändt sig till andra personer och gått mig förbi, som känt herrn i nära fyra års tid; detta hade jag icke väntat mig. Nu är dock mitt beslut att hjelpa herrn, men för verkställandet deraf vill jag, såsom stående nära målet för min vandring här nere, först ordna sakerna så, att herrn efter min död ej må komma i några obehagliga förhållanden till mina arftagare. Kom igen om ett par dagar.» Runer tackade, kom åter och erhöll 12,000 rdr — utan någon borgen.

I December år 1848 inträdde Runer nu såsom bolagsman med Lindahl, och dessa båda ungdomsvänner arbetade med största enighet tillsammans ända till Lindahls död. För närvarande äro egarne uti firman Lindahl & Runer följande: C. F. Lindahls sterbhus, David Runer, Lindahls söner, J. F. Lindahl och P. G. Lindahl, af hvilka de tvänne sistnämnde redan före fadrens frånfälle af honom köpt 110 i fabriken.

Såsom bevis på det anseende och förtroende David Runer åtnjuter inom Gefle stads samhälle, må nämnas, att han, utom beklädandet af en mängd andra kommunala befattningar, varit stadsfullmägtig derstädes i tolf år.

STOCKHOLM, J. W. HOLMS BOKTRYCKERI, 1875.