När hrr Norstedt, far och söner, öfvertogo Lindhska tryckeriet, bedrefs tryckerirörelsen på
dess gamla plats, N:o 11 Lilla Nygatan, medan det till tryckeriet hörande stilgjuteriet befann sig
vid Mariedal utom Kungsholms tull; men 1832 inflyttades så väl stilgjuteri, som tryckeri i en
bättre och rymligare lokal, som bolaget inköpt i egendomen N:o 6 Riddarholmen. Samtidigt eller
kort derefter uppdrogs åt firman att verkställa allt officielt tryck, då delegarne erhöllo titel af
Kongl. boktryckare.
De storartade uppfinningar, som vid denna tid gjordes på typografiens område, jemte stegrad efterfrågan på literaturens alster, bidrogo hvar på sitt sätt att föra tryckeriet framåt. De ofullkomliga träpressarne utbyttes efter hand mot pressar af jern; 1843 fick firman sina första snällpressar och samtidigt anskaffades en ångmaskin till pressarnes drifvande.
Allt ifrån firmans stiftelse hade den genom ackord med K. Vetenskaps-Akademien innehaft dess privilegium att utgifva almanackor. Småningom utvecklades förlagsverksamheten än vidare, så att Norstedtska firman ifrån 1840:talets början förlagt icke blott de flesta lärda samfunds handlingar, utan äfven en mängd vetenskapliga författares skrifter.
I närvarande stund är Norstedtska etablissementet det största i sitt slag i hela den skandinaviska norden. Förtjensten att hafva bragt det härtill tillkommer i främsta rummet Carl Norstedt, som med aldrig minskadt intresse, om ock på sista tiden med minskade krafter, fortfor att leda det hela till sin död, som inträffade i Stockholm den 9 Febr. 1862.
