Sida:Svenska kvinnan genom seklen 1907.djvu/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


VIKINGATIDEN.

JAG MÅLADE och tänkte:

Här är Gardar, sjökonungen, jordad, liggande i sin trettiomanårade båt, med häst och hundar, vapen och vägkost, klädd i hjälm och rustning.

Gerdr, hans maka, har rest bautastenen öfver sin husbonde.

Jämte trogna trälarna sköter hon nu gården, tills sonen hennes blir vuxen, tager vif och svärd, roder och tygel.

Nu i aftonen står hon med sina båda barn på högen.

»En sal ser hon
mer än solen fager,
guldtäckt,
på Gimle stånda,
där skola dygdiga
skaror bo
och allsköns lycka
evigt njuta.»

Icke en tår ser barnen den härliga kvinnan fälla. Hemma på gården styr hon, såsom för ett år ännu Gardar. Ödmjukt mottager folket hennes befallningar, och allt går lika som förr.