(Svenska Språket i tal och skrift, Stockholm 1777, 2:a uppl. 1792), som har I älska; II lära; III taga, bära; men olik Tjällmann bildar Botin ej af de enstafviga verben särskild konjugation, utan ställer de regelbundna under 2 konjug. o. s. v.; hvaremot han, liksom de fleste af hans föregångare, inrymmer särskild plats åt verb med enstafvigt impf. Denna Botins uppställning, som vunnit Svenska Akademiens godkännande (se Svensk Språklära, utgifven af Svenska Akademien, Stockholm 1836), är jemväl antagen af And. Fryxell (Svensk Språklära, Stockholm 1824, 6:te uppl. 1837), af P. G. Boivie (Försök till en Svensk Språklära, omarbetad uppl. Upsala 1834), af U. W. Dieterich (Ausführliche Schwedische Grammatik, Stockh. und Leipzig 1840, 2:te Aufl. 1848), af lexikografen J. G. P. Möller (Svensk och Tysk Ordbok, 2:a uppl. Leipzig 1808) m. fl. Men ehuru Botins åsigt i denna del vunnit den jemförelsevis allmännaste efterföljd, har i senare tider äfven Sahlstedts blifvit återupplifvad, t. ex. af O. T—n (Svensk Grammatika i sammandrag, Örebro 1837); äfvensom Ljungbergs, med någon modifikation, framträder hos S. J. Filén (Lärobok i Allmänna och Svenska Grammatiken, Jönköping 1834, 6:te uppl. 1846), som har I kalla; II böja, köpa; III taga; IV tro; dock under förklarande, att »Svenska språket egentligen har blott två konjugationer, nemligen den första och tredje»; samt att »den andra blott är en sammandragning af den första», från hvilken åter den fjerde blott är en genom uteslutet a i infinitiven förorsakad afvikelse. Till och med Brunkmans sexdelning, fastän annorlunda fattad, träffas å nyo hos en onämnd (Collnér), som eljest i många fall går sin egen väg. Han tänker sig konjugationerna sålunda (se Lärobok i Svenska Språket, Stockholm 1815): I falla; II vänta; III känna; IV tänka; V bo; VI gå.[1] Denna indelning är anmärkningsvärd hufvudsakligen derföre, att här främsta rummet intages af ett verb med enstafvigt impf. — Med en annan jemkning af den äldre konjugations-byggnaden, eller en förening af Ljungbergs och Sahlstedts indelningar, gör man bekantskap hos C. J. L.
- ↑ På titelbladet angifver han sig såsom författare till »Försök i Svenska Språkläran», hvarur Moberg (uppl. 2 s. 235) anförer följande ordning för konjugationerna: I finna; II vänta; III känna; IV röna; V tro; VI se; således samma system som det ofvan antecknade.
