Sida:Sverige och Norge, 1814.djvu/166

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
162

XXIV.

Från h. m. drottningen till h. exc. herr grefve Ruuth.




Stockholm den 18 oktober 1814.

Jag har fått, herr grefve, det bref, som ni efter eder återkomst till Marsvinsholm har adresserat till mig, med underrättelse om afresan af den kutterbrigg, som skulle gå för att afhämta prins Kristian. I går anlände hit en från kronprinsen afsänd kurir, nämligen ordonnansofficeren Lewenhaupt, hvilken hade i uppdrag att omförmäla, att prins Kristian meddelat stortinget sitt beslut att abdikera[1] men

  1. Drottningen skrifver i sina memoarer under oktober månad 1814: — — — Efter åtskilliga öfverläggningar om hvem som skulle öppna stortinget under konungens sjukdom (en förevändning, som denne gifvit för sitt uteblifvande), öppnades det den 9 oktober utaf statsrådet, oaktadt det uti början icke hade velat medgifva detta. Statsrådet meddelade därvid, att konungen på grund af sin sjukdom uppmanade stortinget att utse en deputation för att begifva sig till det landtställe, benämndt Ladugårdsön, där han för närvarande befann sig, och utaf honom emottaga den afsägelse, som han till undvikande af landets olycka ville afgifva. — — — — — Sedan deputationen blifvit vald, begaf den sig till prinsen, hvilken gaf dem företräde och uti det tal, som han till densamma höll, förklarade, att han till undvikande af krigets olyckor gärna afstod från den krona, som han i hopp om att kunna bidraga till deras lycka hade emottagit; då nu emellertid en öfverlägsen och krigsvan armé angripit landet, vore det honom omöjligt att med de medel, som stodo honom till buds, afvända olyckan, hvarför han nödgades afstå från kronan men hoppades, att de aldrig skulle glömma den stora uppoffring, som han nödgats göra. En herr Treschow, som förut varit en utaf hans ifrigaste anhängare men som troligen nu i likhet med många andra kommit till insikt om hans tarfliga uppförande och hans feghet, fäste uppmärksamheten på att prinsen uti den upplästa afsägelsen endast förklarat sig afstå från kronan för egen räkning men ej