Sida:Sveriges Gamla Lagar XIII (1877).pdf/212

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs


148
Falsker — Fang.

Falsker, adj. bedräglig. f. man, bedragare, Sk.*; men falska troligen skriffel för færska, St.*; ehuru falsk gerning kunde öfvs:s med bedrägeri.

Falskhet, f. = fals 1. Sk.* Chr.*

Falsterbo (pl. -bo för -boa), m. invånare af Danska ön Falster. Sk.*, där några hss. hafva falstring. Skånska staden Falsterbo på sydvästra udden af Skånska landet har utan tvifvel sitt namn däraf, att stället först blifvit befolkadt af Falsterboar, som där satt sig ned för att idka fiske.

Fals vitne, n. falskt vitnesmål. bæra f., SM.*

...