...
Frafall, n. (Isl. =) frånfälle, död. VG.* Orden: þa skal vighi a þingi lysa ok f. arvingia sighia, VG. I. Md. 1: pr, kunna ej gifva någon förnuftig mening, dá det af sammanhanget är tydligt att det just är målsegaren, ɔ: den dräpnes arfvinge, som skall lysa dråpet (jfr. Lysa); troligen bör här därför läsas: þa skal arvingi vighi a þingi lysa ok f. sighia (ɔ: kungöra slägtingens d död). Men då, enligt andra gamla lagar, det ålegat dråparen själf att kungöra dråpet, har utan tvifvel samma förhållande i äldsta tider varit i Västergötland, och ett sådant stadgande har då kunnat vara inefattadt i de anf. orden, hvilkas mening varit att dråparen skulle lysa dråpet, och tillkännagifva arfvingen hans slägtings död; då detta sedermera blef ändradt, och skyldigheten att lysa dråpet ålagd målsegaren, försummade man att ändra de anf. orden såsom det hade bort ske. Huru felet än må hafva tillkommit, är det tydligt att förf. af VG:s yngre cod. ej förstod meningen af detta ställe, men väl att där var ett fel, hvilket han trodde sig rätta då han (II. Dr. 1.) ändrade f. till forfall, troligen i den tanke, att om målsegaren ej kunde själf inställa sig på första l. andra
