Sida:Sveriges Gamla Lagar XIII (1877).pdf/519

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs


455
Mæþ — Mæþalklæþi.

...

Mæþal, n. (N. medel) 1) det medlersta, medlet. i mælli l. mællum (för mæþli l. mæþlum), se Mællum. Jfr. Mæþul garþer; Miþalhaghi, -þriþiunger, och Mæþal upland, VG. ind. n. pr. 2) i sammansättningar (= Isl. meðal): det som är af medelmåttigt slag, hvarken det bästa l. sämsta. Se Mæþalklæþi, -korn.

Mæþalklæþi, n. pl. kläder af mällansort, hvarken de dyrbaraste l. sämsta man eger. VG.*