Sida:Swedish patent 6135 Apparat benämd telefotograf, afsedd för öfverföring af bilder eller teckningar från ett ställe till ett annat.pdf/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

PATENT N:o 6135.

BESKRIFNING
OFFENTLIGGJORD AF
KONGL. PATENTBYRÅN.


C. W. NYSTRÖM,
KARLSTAD.

Apparat benämd telefotograf, afsedd för öfverföring af bilder eller teckningar från ett ställe till ett annat.

Patent i Sverige från den 1 november 1894.

Denna uppfinning afser en apparat, benämd telefotograf, genom hvilken ljusintryck (bild af personer, skrift eller dylikt) med elektricitetens tillhjelp kan öfverföras från ett ställe till ett annat oberoende af afståndet. Apparaten grundar sig på selens egenskap att vid olika starka belysningar göra olika motstånd mot en elektrisk ström, hvilken genomgår densamma. Genom dessa vexlingar öfverföres bilden till mottagningsstationen. Apparaten består af två hufvuddelar, en afsändningsapparat, transmittern, och en mottagningsapparat, receptorn.

Dessa båda apparaters konstruktion kan i detaljerna varieras, beroende på beskaffenheten af den bild, man vill öfverföra. Transmittern utgöres emellertid af ett objektiv, medelst hvilket bilden öfverföres på en skärm, (plan eller cylindrisk). Man låter derefter en skifva eller dylikt af selen emottaga ljusintrycken från hvar och en af denna bilds punkter, hvarigenom denna skifva blir olika starkt belyst. Styrkan hos en genom skifvan ledd elektrisk ström erhåller derigenom variationer motsvarande de olika ljusintrycken. Denna till styrkan varierande ström ledes antingen genom en elektromagnet, som derigenom sätter ett ankare i rörelse, hvilka rörelser användas för att upprita eller ingravera bilden. Eller ock ledes strömmen genom ett elektrolytiskt bad för erhållande af en bilden motsvarande utfällning.

För uppfinningens förtydligande hafva på bifogade ritningar visats härför användbara apparater.

I fig. 1, 5 och 6 består transmittern af en med ett objektiv m försedd vanlig kamera a, i hvilken visirskifvan ersatts af en omkring en fast axel e roterande cylinder b försedd med ett hål c. Cylindern, hvilkens rörelse åstadkommes med en viss hastighet af en motor, skrufvas fram genom en på den gängade delen d af den fasta axeln e hvilande, med cydindern fast förbunden fjäder f försedd med ett metallstycke eller mutter g, hvilkens gängstigning motsvarar skrufvens. Bakom hålet på cylindern sitter en selenskifva h fast förenad med cylindern och deltager i densammas rörelser. För att ej selenskifvan skall göra allt för stort motstånd mot den genomgaende elektriska strömmen, så är densamma bildad som ett öfverdrag på en metallskifva. Rörelsen från motorn öfverföres till den på den fasta axeln e rörliga remskifvan i försedd med utgående armar i', hvilka omfatta dylika från cylinderaxeln utgående l. Då remskifvan roterar, måste cylindern medfölja genom denna utvexling och hindras ej af remskifvan vid förflyttningen åt sidan. Öfver kameran sitter en konkav spegel (n) rörlig omkring tappar lagrade i ståndare (o) och tjenar att koncentrera ljuset på det föremål, hvars bild skall öfverföras. Elektriska strömmen går från ett batteri p genom cylinderaxeln k, isolerad från cylindern b, till selenskifvan h, från denna till cylindern och vidare genom fjädern q till mottagningsapparaten och efter sin genomgång derstädes åter antingen genom jorden eller särskild ledning, till batteriet.

I fig. 3 och 14 består transmittern af alldeles samma delar som ofvan beskrifvits. Skilnaden är blott, att här selenskifvan (h) är fast och stillastående under cylinderns b rotation och är förenad med den fasta axeln e, hvilken