Gladlynt skall komma tilbakars til Fru Enterfelt, det har iag ock nu så wida efterkommit, at jag wärkeligen och sanfärdeligen sedt samma Fröken i egen Person gå in uti detta huset, jag skall nu löpa alt det jag hinner at gifwa min Grefwe en så hugnelig tiende, då han utan twifwel lärer straxt infinna sig, (Löper til wägs.) men hålt Lasse, tänck lilet efter huru din Grefwe bär sig åt, ja har man wäl någonsin sedt maken, han inbillar den wackra änkan at han är kiär åt henne, han är ock säker at hon håller af honom, och med alt det så skall han ändå fiäska efter denna Fröken, Grefwe Grefwe, achta Er, I tör på sidstone sättja Er emillan twå stohlar, sitter I nu miste så mins min ord, I tager en siu fanners stöt, fast det ej just blir i ansichtet. Ha ha - - - (will gå, men ser Ammiral Enterfelt och stannar.)
Andra Inträdet.
LARS LUSTIG, AMMIRAL ENTERFELT.
Hå hå, (Står och pustar.) jag kiänner at jag blir gammal, tänck, jag lämnade min wagn i Norr-malms Tull, at låta visitera mina Cofertar, och har intet gådt längre än der ifrån hit, och likwäl är jag trötter, ja det är så, mycket trälande och släpande i Ungdomen, långa siöresor och swåra blessurer, men himmelen ware tack, inga odygder, komma nu efter på min ålderdom, märker jag, det är wäl, det är wäl; men här träffar jag en, som tör kunna säija mig hwar min Dotter Lotta bor, hör min wän, får jag fråga om I til äfwentyrs skulle bo på
