denna gatan, jag menar de kalla henne Nygatan, giöra de icke så min wän?
Jo men min kiära Herre, Gatan heter Ny-gatan hon, och jag och min Grefwe har bodt här, lät mig si, jo alt sedan i Går.
Det är wäl, det är wäl, men hwem skulle wäl wara Er Grefwe min wän?
Grefwe Wilhelm Hurtig heter han, Herre.
Så tienar I hos honom, det är wäl, det är wäl, han hade en hederlig och wacker Herre til Fader, min mycket goda wän, han har ock haft hederliga och stolta Förfäder, som alla giordt Swerige stora tienster, alla gamla uprichtiga Swenska Män, Er Grefwe kiänner jag intet, min wän, men jag hoppas han wanslächtas intet!
Jag hoppas så ock, kiära Herre, jag önskar wårt hopp slår oss intet bägges felt.
Det är wäl, det är wäl, de ha sagt mig, at han är nyss hemkommen ifrån sina resor, utan twifwel måste han hafwa lärt mycket godt, under den tiden, hans slächt har så giordt för honom. Åh jag mins hans Farbror Grefwe Claes Hurtig i werlden, wi woro Skieps-Capiteiner tilhopa i wår ungdom, han wardt slagen som vice Ammiral i en siö-bataille. Det war en man det, kiäckare drog aldrig wärja, och en Förståndigare eller
