10. §. Wil legohion skilias wid husbonda sin; säge up tiensten emellan Olofsmesso och Larsmesso dag. Sker thet ej; tiene yttermera til nästa stemnotid för samma lön, som tilförene. Å samma tid äger ock husbonde legohion upsäga, om han thes tienst ej längre åstundar, eller tarfwar. Giör han thet ej; behålle thet til annan stemnotid, och gifwe thy så stor lön, som tilförene.
11. §. Hindrar husbonde legohion, at
träda ur tiensten, sedan thet så upsagdt hafwer, eller
wägrar hwad han thy utfäst hade, äntå, at thet
förswarliga tient hafwer; gifwe ut lönen, och böte
ther til hälften, legohionets ensak. Hafwer
husbonde å egen kostnad låtit någon lära handtwärk,
räknekonst, eller annat slikt, then må ej skiljas wid
husbondan, förr än han honom skiäliga förnögdt hafwer.
12. §. Husbonde hafwe ej wåld, at utan
sak wägra laga afsked, wid tijo dalers bot. Ej eller må
han gifwa annat afskedspass, än legohion förtient
hafwer: giör han thet; böte tiugu daler.
13. §. Hwad eljest emellan husbonda och
tienstehion i acht tagas bör, thermed förhålles,
som särskilt stadgadt är.