Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/294

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
256
Missgiernings Balk.

hundrade daler, warde hängd: och then, som war lockad, eller buden, at stiäla, straffes som annar tiuf, ther han til mogen ålder kommen är.


3. §. Nu hafwer någor eljest hulpit tiufwen med råd, eller dåd; stånde samma rätt, som tiufwen sielf. Then som wetandes giömdt eller nött med honom; eller haft förut kunskap, at tiufnaden ske skulle, och thet ej uppenbaradt; eller wiste wara stulit, och halp thet at dölja; eller ock hafwer på annat sätt tiufnaden främjadt: stånde tiufsrätt.


XLII. Cap.

Om hustiufnad, och nidings stöld.


1. §.


STiäl, snattar, eller upsåteliga förfar, eller undandöljer tienstehion, eller annar betient, något af thes husbondas egendom; thet ligge alt i tweböte mot annat snatteri och tiufnad.


2. §. Stiäl man litet eller mycket, tå wådeld, watunöd, skiepsbrott, wåldswärkan, eller fiende åkommer och tränger, eller ock något undan sådan fahra och nöd bärgadt är; warde hängd.


3. §. Stiäl skieppare, forman, eller theras

folk,