qwarhållas, som gods i Riket äger, theraf han gälda och rätt giöra kan, eller gitter sätta pant eller borgen.
3. §. Nu hafwer man fått bysättning å
gäldenär, eller qwarstad å gods hans; ware tå skyldig,
at genast begiära Konungens Befalningshafwandes
utslag, eller saken hos Domaren wid nästa
Rättegångsdag angifwa, om then ej så klar är, at
utmätning ther å följa kan; giör han thet ej, gånge
then bysättning eller qwarstad åter.
4. §. Thet, som i qwarstad satt är, må mot
pant eller full borgen lyftas; och then, som för flycht
misstänckt är, lösgifwas, ther han borgen för sig
ställer, at han ej skal rymma, eller hålla sig undan.
Skaffar löftesman honom sedan ej fram; gånge
therom, som i 10. Cap. Handels Balken sagdt är.
Huru löftesmän godkännas skola, ther om skils i
Rättegångs Balken.
5. §. Ej må gäldbunden mans hustru
bysättas; men wäl enka, ther hon sielf gälden giordt
hafwer.
6. §. Sättes ränta eller hyra i qwarstad;
nämne tå then sökande en eller flera, som then
egendom wårda, och räntan eller hyran ther af upbära,
