missgierning; ransake och pröfwe Domaren å hwarje ort, om han til gierningen saker är; men warde dömd för altsammans af then Rätt, ther han sidst lagföres. Hafwer han flera slags missgierningar å särskilta orter giordt, som swåra äro, eller å lif gå; tå skal om hwarthera ransakas ther thet skedt, och gånge sedan dom öfwer then brotsliga, ther thet timadt, som grofwast är. Äro alle brotten ringa; dömes för hwarthera ther thet skedt, och warde ther dom i fullbordan stäld.
22. §. Giör swensk man dråp, eller annan
swår gierning, å swensk man utrikes, och warder
han ther ej gripen, utan kommer hit i Riket in;
dömes ther han fångas, efter swensk rätt, om
gierningen är uppenbar, äntå at ej någor målsägande
åkärer. Bryter siöman under resa från utrikes ort;
ther om skils i Siölagen.
23. §. Står någor i thet ena Häradet, och
skadar then, som är i annat; sware ther skadan
timade. Skrifwer någor smädeskrift, och sänder then
til annan ort; dömes ther then framgafs.
24. §. Tillägger man annan något brott för
Rätta, och finnes han saklös; döme ock samme Rätt,
huru then plichta och skadan gälda bör, som ohemult
