Hoppa till innehållet

Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/374

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
336
Rättegångs Balk.

angaf och tilwitte, äntå at han eljest under annan Rätt lyder. Är thes käran, som plicht emot angifwaren påstår, sådan, at then för särskilt hufwudmål hållas bör; eller en förgripelse i angifwarens embete, och som thes tienst rörer; warde dömd i then Rätt, therunder han i thy fall hörer.


25. §. Missfirmar någor annan med smädelig ord, i tal, eller skrifter, eller gierning, in för the Konungens Embetsmän, ther ej domstol är; warde therföre dömd i första Underrätt, å then ort, ther brottet skedt. Missfirmar han sielfwa Embetsmännen; dömes i Hofrätten.


26. §. The mål, som then almänna hushållningen i Riket, Kronones hwarjehanda ingälder, så ock the, som någons embete och tienst, högre eller ringare, och fel ther i röra, pröfwes och dömes af them, som Konungen wård och inseende ther öfwer betrodt hafwer, efter thy, som i särskilta stadgar therom sägs.


27. §. Wil någor å landet söka Kronofogda, Länsman, eller Upbördsman, för thet the giordt honom orätt, i hwarjehanda utmätning, upbörd, eller med egenwillig pålaga, olikhet i skiuts och giärd; eller at the pant olagliga såldt, med mera thylikt;