Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/391

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
353
Rättegångs Balk.

4. §. Ej må någor kära eller swara för annan, innan han anten munteliga in för Rätten af Sakägaren ther til förordnad är, eller wiser hans öppna bref ther om med insegel. Kan hufwudman sielf ej skrifwa; bör fullmachten med trowärdiga witnen styrckt wara.


5. §. Äger Kronan del i någon twist; förordne Konungens Befalningshafwande then, som wid Underrätten Kronans rätt förswarar: I Hofrätten tale i thy mål Konungens Ombudsman. Skattebonde må i jordatwist sielf fullmächtig taga; gifwe doch honom, som räntan äger, thet tilkänna, at han, ther så tarfwas, må skattebonda bistånd giöra.


6. §. Wil någor, som del i saken hafwer, för the andra tala; tage theras fullmacht ther til.


7. §. I alla fullmachter bör nämnas Domstolen, saken, och mannen som then föra skal, så ock at sakägaren wil nöjas åt thet, som ombudsmannen ther i giör och låter. Men ej må fullmächtig annan i sin stad sätta, eller saken förlika, utan han hafwer ther uttryckeliga lof til: ej må han ock saken i högre Rätt fullfölja, utan fullmachten så stäld är; doch må han hufwudmannens rätt genom wad förwara.


8. §.
Y y