berättelse i saken giord; säge han först sin mening, som berättelsen författadt. Ej må någor draga sig undan, at öfwer hufwudsaken sig yttra, äntå at han förut warit emot thet slut, som the fleste stadnadt i öfwer något, som sielfwa rättegången rördt, ehwad parten tå wägradt at swara i saken, eller för then domstol, eller annan sådan inwändning giordt, som i 16. Cap. thenna Balk sagdt är. Then annars mening och skiäl bifaller, må them ej å nyo uprepa, och sakens slut ther med uppehålla: hafwer han flera skiäl at styrcka samma mening med, lägge them allenast til.
6. §. Begiärar någor rådrum, at för sakens
wigt sig nogare betäncka; hafwe ther lof til, och
warde tå med omröstning upskof, högst fyra dagar.
Wil någor, sedan ordenteliga til slut är omröstadt,
sin mening ändra, eller förklara, innan dom är
afsagd; thet må ej wägras, när han goda skiäl och
orsaker ther til företer.
XXIV. Cap.
Om Rättens utslag och dom.
DOmare bör sakens slut ej uppehålla med
upskofsdom, utan så är, at wissa omständigheter thet
