Hoppa till innehållet

Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/427

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
389
Rättegångs Balk.

8. §. Then Konungens och Kronans, någor stads, eller menighets talan fördt, och högre Rätt söka wil, ware för wadepenningar och borgen fri: och tage allenast sådant witnesbörd om wadet, som sagdt är: gifwe ock han Konungens Befalningshafwande thet strax tilkänna. Tå saken i Hofrätten fortsättas skal; kungiöre Konungens Befalningshafwande thet Hofrätten, och sände domen med alla skiäl och bewis så tidigt in, at then, som Konungens och Kronans saker ther drifwa bör, kan then samma, å dag föresattan, fullfölja.


9. §. I the saker, som genom laga wad gå til Swea Hofrätt, ifrån Lagmansrätt i Upland, Södermanland, Wästmanland, Kopparbergs Län, Nerike och Gestrikeland, ingifwe käranden sin inlaga, innan klockan tolf på then fyratijonde dagen, then oräknad, tå Lagmansdomen föll, eller hafwe sitt wad förloradt; från Lagmansrätt i Helsingeland, Jämteland, Herjedalen, Medelpad, Ångermanland, och Wästerbotn, på then sextijonde dagen; från Lagmansrätt å Gothland, på then nittijonde dagen: I Giötha Hofrätt, ifrån Lagmansrätt i Östergöthland, Kalmare Län, Småland, Skaraborgs och Elfsborgs Län, på fyratijonde dagen; från Lagmansrätt i Halland, Skåne, Blekinge, Wermeland, Dahl, och Bohuslän, på sextijonde dagen: I

Hofrätten
C c c 3