sidst hafwer dömdt ther i. Innan han sina skiäl ther förete må, fullgiöre han alt thet, som i 2. §. är sagdt, och swärje, at han ej förr them wetat, eller förstått, at the af sådan wigt warit, så ock, at han ej ther med söker uppehålla och skada sin wederpart i hans rätt, utan tror sig orsak hafwa them at drifwa. Fullgiör han thet alt; pröfwe Domaren the nya skiäl, så ock hwad wederparten ther emot swarar, och äge macht, then förra domen ändra, ther skiälen så giltige äro. Finnes annorlunda; gälde han, som sig them åberopadt, wederparten kostnad och skada: plichte ock ther til, som i 29. Cap. sagdt är. Wil enthera sedan söka högre Rätt ther emot; hafwe ther lof til: och fullgiöre thet, som förr i thenna Balk om hwarje domstol föreskrifwes.
XXXII. Cap.
Huru penningar och böter efter
thenna Lag räknas, gäldas, och skiftas skola.
MEed alla penningar och böter i Lagbok thenna
förstås daler, marck, och öre silfwermynt.