Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/62

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
24
Giftermåls Balk.

annorledes åsämjer; och then ledige hafwe wåld, at gifta sig med en annan.


7. §. Hafwer man, eller hustru, sedan the fäste blifwit, haft lägersmål med någon annan, och thet efter wigslen warder witterligit; gånge tå med skilnaden och giftorätten som i 1. §. sagdt är. Warder qwinna efter wigslen tilwunnen, at annar henne förr fästningen lägradt hafwer, och wil ei mannen henne thet förlåta, utan sker laga skilnad; tage tå mannen alt thet åter, han med sig i boet infördt, så ock kostnad, som han til fästning och bröllop giordt hafwer, med alt thet, han henne gifwit; behålle ock hwad hon honom gifwit hafwer.


8. §. Är man, eller qwinna af naturen wanför, och til ächtenskap aldeles obeqwäm, eller drages han, eller hon med obotelig smittosam siukdom, förtiger thet, och swikeliga förleder annan til giftermål med sig; warder thet fultygadt, gånge tå ächtenskapet åter; och then brotslige niute ej giftorätt i boet; uprätte ock allan skada, och plichte, som för annat bedrägeri framdels skils.


XIV. Cap.
Om kif och osämja mellan man och hustru; och om skilnad til säng och säte.


1. §.

THer hat och bitterhet emellan man och hustru så

råda