tryckta sid. 257—281 med titel: Lydekini excerpter och antekningar. Dessa antekningar, hvilka troligen äro skrifna omkring år 1300, hafva, såsom man genom jämnförelse lätt kan finna[1], upkommit på det sätt, att någon som haft framför sig. både den äldre och yngre codex af Westgötalagen, genomgått dem båda, och ur den sednare afskrifvit sådana stycken, som ej funnos i den förra. Detta är i allmänhet förhållandet med de 65 första Capitlen. Derefter följa andra antekningar, hvilka till största delen äro tagna ur nu obekanta källor. Att den codex Lydekinus haft för sig, på sina ställen varit svårläst, kan man sluta af de luckor han här och der lemnat[2], Hans egen skrift är ock på några ställen i kanterna dels genom nötning utplånad, dels genom saxens åverkan stympad. Lydekinus brukar öfverallt þ, och för ordet maþer ofta runan af samma namn. I stället för punkt brukar han ett litet streck, utom vid i, siffror och förkortade ord (se Tab. IV). Orätt skrifna bokstäfver har han utmärkt genom derunder satta punkter eller dragna streck, eller på det sätt, att han inneslutit ett misskrifvet ord inom fyra punkter[3]. Hvad hans stafsätt beträffar, vilja vi, utan att uppehålla oss vid de många besynnerligheter, som troligen äro skriffel, eller vid. de vanliga omväxlingarne, t. ex. af a och æ, e och æ, i och y o. s. v. blott anmärka följande:
- a och o eller ö omväxla på några ställen:
