Sida:Sweriges gamla lagar I (1827).pdf/29

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
VII
    • z, ſz, zs för þs:
      garz, garſz, garzſliþ, gardſliz, guſz, dözſdæghi, razbænd, raſzbana, uaſzbo pro garþs etc.
    • z för s
      almænniſz, attungz, lægz, manz, manſz, vægzſ, pro almænniſſ (rectius almænnigs v. almænnings) etc.
    • z för þ
      annæz, bezas, garz, hemfylghz, hæræz, vuighz, zy, pro annæþ (v. annat) etc.
    • þ i slutet af ord utelemnas:
      gar, bolgar, daghor, hemfylgh, pro garþ etc.
    • æ för i
      gonongæ, fearfölængh, mannæ pro konongi etc.
    • Bokstäfver förbudlas
      faar (a fara), gaarſz, mæær (mihi), naat (nox), naam, reet (a riþa), þyy; pænninggæ, ſlickt, takkær, ſcill, þræll, barnni, ſynnia, farr, ſarr, ſværriæ, flerre, forreþe, manſſ, þingſſ etc.
    • Enkla bokstäfver för dubla:
      eki, hænær, manin, tvæni, þræni etc. pro ekki eto.
    • Bokstäfver omflyttas:
      galman, brity, huls, kirki, vilx, typltar, æng, enæng, þera, pro lagman etc.
    • Då två vokaler, eller lika konsonanter eller stafvelser i två ord sammanstöta, uteslutas stundom endera af dem:
      Atviſt pro A atviſt, Md. 3: 3. han (a) aptær, Md. 2. þa (a), BB. 7; AB. 4: pr; JB. 2: pr; 9: pr; M. 2. baþ(i) i, AB. 4: 1. barnæ (a), AB. 4: 2. (a) aþal kono barn, AB. 23. (a) akargærþi, JB. 13: 2. ſuat pro ſua at, KB. 12: 2. eigh (a) ok, KB. 15: pr. a (a) ækki, GB. 4: 3. min(næ) æn, SB. 5. etc. o(s) ſkil, JB. 15: pr. a(t) dughurþi, Md. 1: 3. a(t) þriðiæ ſalæ, ÞB. 8: 1. köpt(s) þa, ÞB. 12. þer (ær), KB. 12: 2. maþær (ær), SB. 3: pr. lok (ok), JB. 7: 3. ſcaþ(æ) þær, FS. 5: 1. afæfli pro af ofæfli, RB. 12. ælt pro ær helt, Þl. not. 6.

    Denna codex är i noterna utmärkt med bokstafven A.

  1. I samma band, foll. 59—66, äro inhäftade antekningar, hvilka slutas med orden: ”Explicit liber laurencii quem ſripſit lydekinus,” och här äro