af nämnda edition bifogade varianter har jag på sina behöriga ställen anmärkt, då de ej öfverensstämt med den af mig utgifna texten. Vid de ställen som äro hämtade ur Uplandslagen har jag här, likasom i Vestmannalagen, närmast under texten tillsatt hänvisningar till de motsvarande ställena i UplL., hvarvid genom likhetstecken (=) de med UplL. mest öfverensstämmande ställen äro utmärkta; hvaremot cfr. (confer) är satt vid sådana ställen, som, ehuru mindre öfverensstämmande med UplL., dock innehålla något som är derutur hämtadt.
I afseende på glossarium är att
anmärka det samma som i företalet till
VML. sid. XLII är anfördt, att jag
nemligen ansett onödigt att nu åter i
glossarium uptaga och förklara sådana
ord, som förekomma i de från UplL.
hämtade ställen, och derför redan
blifvit i UplL:s glossarium förklarade.
Vid den efteråt bifogade
förtekningen på ställens namn får jag, i
afseende på de i ÞgB. 15. nämnda
gränsorter emellan Sverige och Norrige,
och det sätt hvarpå jag sökt
bestämma dessa orters belägenhet, här
framställa några allmänna anmärkningar.
Då gränslinien från Uluträsk långs
efter Ysmæ, hvilken linies längd
beräknas i sjömil (vikur), sträckte sig
från nordvest till sydost, emedan
Norrige låg i sydvest och Sverige i
nordost om denna linie, så måste all tanke
derpå, att med nämnda träsk skulle
menas Uleåträsk i Finnland, förfalla;
hvaremot det är alldeles klart att
härmed måste utmärkas det på den tiden
till Norrige hörande Jämtlands
nordliga gräns, och Ysmæ kan då ej vara
annat än ett på denna gräns beläget,
