förekommande ortnamn utvisa, angår det till nyssnämnda lagsaga hörande Upvidinge härad. Samma tillägg bidrager äfven till bestämmande af denna lags ålder. Ehuru det som i cap. 17:1. talas om den som af någon beskylles att hafva ur ättehögen upgräfvit hans frände, synes innefatta spår af en hög ålder, så bevisar dock en nyss anmärkta omständighet, att den år 1296 stadfästade Uplandslagen blifvit vid denna Kristnu-Balks författande begagnad, att densamma i sin nuvarande skepnad ej kan vara äldre än från slutet af 13:de eller början af 14:de århundradet; och samma förhållande bestyrkes ytterligare af det oftanämnda tillägget, som har afseende på eriksgatan, och förutsätter ett förhållande, som först i slutet af 13:de århundradet upstått[1]. — Beträffande vidare beskaffenheten af ifrågavarande handskrift, märkes att Kristnu-Balken är försedd med en stor, röd begynnelsebokstaf, men har ingen indelning i flockar; den är skrifven med blekt bläck; prof af stilen visar Tab. II. Bokstafven þ brukas här icke, utan i dess ställe th. Såsom skiljetecken förekommer här, utom punkt, ofta derjämte ett streck, liknande comma. I början har en senare hand af 16:de århundradet på flera ställen ändrat a till å, såsom i orden waræ, swa &c.; äfvensom i blifvit försedt med en prick, hvarvid ordet fæmt af mistag blifvit ändradt till fænit[2]. På några ställen hafva skriffel blifvit på vanligt sätt af skrifvaren egenhändigt rättade[3]. Angående orthographien i denna
