Hoppa till innehållet

Sida:Synnöve Solbacken 1928.djvu/107

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Sjunde kapitlet

något mera — men det är detsamma ...» — »Är det mera?» frågade Synnöve och vände sig till fadern, som tycktes ha reda därpå. — »Åh ja — men det är som mor säger, det kan vara detsamma.» — »Hur gick det med honom?» sporde Synnöve. — »Ja, det var just det», sade fadern och tittade bort på modern. Denna hade lutat sig tillbaka mot väggen och såg på dem båda. — »Blev han olycklig?» frågade Synnöve sakta. — »Vi få sluta, där det skall vara slut», sade modern och steg upp. Fadern gjorde detsamma, Synnöve likaså, senare.

103