Hoppa till innehållet

Sida:Synnöve Solbacken 1928.djvu/152

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Fadern

ta dig för, Thord?» — »Någonting bättre.» — De sutto en stund; Thord med ögonen på golvet, prästen med ögonen på honom. Då sade prästen dämpat och långsamt: »Nu tänker jag, att sonen din har äntligen blivit dig till välsignelse.» —»Ja, nu tror jag det också själv», sade Thord; han såg upp, och två tårar runno tunga ned över hans ansikte.



148