Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Nådige Herrar!
Mine Herrar!
När Eder ynnest och oförskylta förtroende, för tre månader sedan, för andra gången uplyfte mig, som villigt anser mig för den ringaste, til Ordförande i detta lysande Samfund, hade jag gerna på samma stund framburit deremot min vördsammaste sinnes-ärkänsla, om sådant icke varit stridande mot den här vedertagna plägsed. I dag, då jag för sista gången har den äran at bekläda detta Hederssäte, är detta göromål min första plikt; men i dag är denna plikt långt svårare at värdigt upfylla, ty jag finner nu långt flera ämnen för min tacksamhet, än jag förra gången hade. I
haf-
A
