och på nog svag anledning, räknat Pissang (Musa L.) ibland Fikon (*),[1] den förträffeliga och redbara frukten, som de varmaste länder fått på sin lott, och hvaraf gifvas oräkneliga artförändringar, förmodeligen också flera särskilda slag, än de 2 som Botanisterne på sina
- ↑ (*) At stor och väsendtlig skilnad är imellan Musa och Ficus, så til blommor som frukt, behöfver icke något bevis; icke dess mindre har man gifvit Musa namn af Fikon, af Adams-Fikon, af Paradis-Fikon, af Indianska Fikon, af Martabans-Fikon, och af Americanska Fikon. Hela anledningen til sådant har blifvit tagen af smaken, ty en del sorter komma nog nära i smaken til Fikon. C. F. Behrens fann den Pisang, som vankade på en ö i Söderhafvet, i smaken lik Fikon, men söt som Honing: Reise-beschr. um die Welt p. 85. Rumphius nämner en sort, som, då den kokas, har mycken smak af den frukten: l. c. T. 5. p. 133. Nieuhoff säger, at Pyzang kan så torkas i solen, at den smakar så väl som Portugisiska Fikon: Churchill l. c. T. 2. p. 267. och J. Merolla fann så torkad Banana
med mjukt och rödaktigt kött, af rätt ljuflig smak, torkas som Fikon och säljes öfver hela landet: Atlas Sinens. p. 55. Den Sucu Nieuhoff beskrifver Legat. Batav. p. 104. b. tyckes vara en annan sort Setse, ty den hyser 5 til 10 stenar, alla runda och stående åt ena sidan; annars är dess kött, då den är färsk, rödt och rätt angenämt, och på den torkade af såckersöt smak, samt til utseende som det vore syltadt. Den gröna sorten, hvilken denne äfvenledes omtalar, har ej mjukt kött, utan fast som i äplen. Ändteligen kan man väl se, at också Gemelli Carreri menar denna meranämnde Setse med den Seyzu han uptager ibland de 3 Chinesiska fruktslag, som han säger hafva den förträffeligaste smak; den är i skapnad och färg lik en Pomerans, har kärnar lika Pistacher, är mycket söt och mägtig, ätes äfven torr, då den är likasom canderad: Churchill l. c. T. 4. p. 365.
