utan likväl, at ju åtskillige af de öfriga sorter
tillagning: l. c. T. 1. p. 332. L. Wafer omtalar denna sort under samma namn, såsom kort och tjock, söt och mjölig, samt den bästa at äta rå, likasom Plantain är at äta kokad: Voy. and descript. of the Isthmus of America p. 88. D'Arvieux fann Adams-fikon i Syrien hafva blött kött af delicat smak; de smälte, säger han, i munnen, och voro mycket upfriskande: Merkw. Nachr. T. 2. p. 275. De la Loubere beskrifver sina Indianska Fikon at hafva stark smak, något syrligt och sött på en gång: l. c. T. 2. p. 68. Bancroft säger om sin Banana, at den aldrig ätes utan fullmogen, då den är välluktande, söt, ljuflig och delicat: l. c. p. 19. Du Tertre beskrifver sina Americanska Fikon at vara tjocka som ägg och högst 4 à 5 tum långa, först gröna och sedan guldgula, köttet blötare än i fullmogna Aprikoser, och smaken förträffeligen delicat: l. c. T. 2. p. 140. Den mindre Musa-sorten tillägger Munting mycket mjukare kött än de större, jämte sötma och ljuflighet i smaken: Beschryv. der Aardgewassen p. 28. Sötman i dessa läckraste Pissang-sorter synes förnämligast hafva ådragit sig de resandes upmärksamhet. Plinius hörde en sort i Indien under namn af Pala så mycket utropas för sötma, at han tyckte den var förundransvärd: L. 12. c. 6. F. Fabri beskrifver Musi så söt som honing: Reisbuch des Heil. lands. T. 1. p. 317. J. Tucher säger den vara mycket sötare än Fikon: l. c. p. 690. H. Sloane fann Plantain, både den längre och kortare sorten, rätt söt och mägtig, men den kortare aldramäst: Voyage to Jamaica &c. T. 2. p. 141. 147. C. Langhans tyckte Pisang hafva såckersöt smak: Ost-Ind. Reise p. 233. Mause är helt söt och välsmakande, säger C. Fürer, såsom ett sött äple, och har midtuti en honings-smak: Reis-beschr. in Egypten, Arab. &c. p. 25. J. W. Vogel förekom Pisang ganska ljuflig och söt: Ost-Ind. Reise-beschr. p. 215. M. Baumgarten fann Musa i Syrien hafva helt söt lukt och angenäm smak, nog liknande honing: Church. l. c. T. 1. p. 367. Den samma föreföll
