Den här sidan har korrekturlästs
förnämligast mente med de utvalda sorter af denna frukt, som Rese-beskrifvarne, under särskilda namn, funnit så angenäma at äta rå (*).[1] Icke
- ↑ (*) Det är intet rart, at se Scribenterne yttra synnerligt tycke för denna frukt. J. Leo Africanus beskrifver Musa at vara stor som små Gurkor och öfvermåttan läcker til smaken: Beschryv. van Africa c. 9. p. 224. Likaså utgifver Hessen Pisang för ganska välsmakande: l. c. p. 118. Herbert beskrifver Plantane såsom den angenämaste frukt både til lukt och smak, guldgul til färgen, och klar som Windsor-päron: l. c. p. 38. ff. På Maldiverne fås Banane ogement delicat och kostelig, säger Pyrard l. c. part. 3. p. 17. och R. Hawkins förklarar Plantan för så välsmakande, at ingen Conserve är bättre: Purchas l. c. T. 4. p. 1371. Det är de smärsta sorterne som jag ser blifva tydeligast utmärkte för läckerhet. G. Piso beskrifver Bacoba i Brasilien såsom kortare och rundare, äfvensom mera saftig, fet och lättsmält än Banana, hvarföre den ock räknas ibland de bästa Dessert-frukter: Medicin. Brasil. p. 76. Fermin säger om Bacove i Surinam, at den är oförlikneligen delicatare än de andra Banane-sorterne: l. c. T. 1. p. 146. Zucchelli beskrifver Niceffo såsom hälften mindre än Banana, och mycket delicatare, tendrare och sundare, tilläggandes, at den var en af de bästa och sundaste frukter han träffade i Brasilien: l. c. p. 85. Dampier , som kallar den minsta sorten Banane, säger den vara mycket smalare och hälften kortare än Plantain, äfven tendrare och sötare, mindre fade och mera delicat, varandes tjenligast at äta rå såsom frukt, utan
tjock, glatt och med tunnare skal, ännu sötare och angenämare än den förra, hvarföre man i Batavia håller den för den bästa at ha på borden och äta rå: se l. c. p. 126. 127. 131. De 2:ne andra sorter, som Rumphius nämner Pissang Canaya Puti och P. Canaya Kitsjil, beskrifver han såsom hårdaktiga i köttet och syrliga til smaken, samt bättre at steka och koka, än at äta rå: l. c. p. 132. ff.
